Mer om karate


Det finns flera sägner om hur karate utvecklats till vad det är idag. En av de sägner som cirkulerar berättar om en indisk buddhistmunk vid namn Bodhidharma som år 520 for till Kina för att befästa den buddhistiska religionen. Under sina vandringar kom Bodhidharma till ett kloster i provinsen Honan. Här började Bodhidharma undervisa munkarna i mahayana-buddhism. Lärorna visade sig dock vara alltför subtila för munkarna. För att munkarna skulle nå inre upplysning krävdes mer praktiska metoder. Bodhidharmas undervisning grundades på den buddhistiska meditationen dhayana eller chu´an (på japanska: zen). Den praktiska metod Bodhidharma använde var en fysisk drill.

De här första övningarna tros ha varit ursprunget till den kampkonst som senare fick namnet chu´an-fa vilket är det mandarinkinesiska uttalet för kung fu. Det japanska namnet är kempo. De ursprungliga övningarna gick ut på att utveckla den inre energin chi (japanska: ki). Övningarna syftade till att via den fysiska kroppens utveckling även ge munkarna andlig kunskap. Att övningarna efter åratals upprepningar ledde till en otrolig fysisk kapacitet och förmåga att kontrollera kroppen var en positiv sidoeffekt. Dessa övningar utvecklades med tiden till en kampkonst som munkarna använde sig av i försvarssyfte under sina resor.

Karate

Karaten som vi känner den idag utvecklades på ön Okinawa. Å…r 1372 allierade sig Okinawas kung Satto med kejsaren av Kina. Detta öppnade upp för ett kulturellt utbyte mellan de båda länderna. De kinesiska kampkonsterna fick nu fotfäste på Okinawa. Enligt vissa historiker fanns redan då ett kampsystem på Okinawa som hette tode. Det troliga är att tode och chu´an-fa kombinerades.

Det japanska inflytandet över Okinawa började år 1609 genom att klanen Satsuma som förlorat ett inbördeskrig mot Tokugawaklanen tilläts att attackera Okinawa. På så sätt kom Okinawa under japanskt välde. För att få kontroll över Okinawa förbjöds alla vapen vilket orsakade stor förödmjukelse och bitterhet. Man fortsatte att utöva tode och chu´an-fa i hemlighet och år 1629 kom de tre ledande skolorna på Okinawa överens om att fortsätta kampen mot de japanska inkräktarna. Man vidareutvecklade kampsystemen till en effektiv kombination som fick namnet te vilket betyder hand. Till detta lade man namnet på den stad där de olika skolorna var ledande. Resultatet blev tre karatestilar med namnen Shuri-te, Naha-te och Tomari-te.

Under tidigt 1900-tal tog Gichin Funakoshi med sig karaten från Okinawa till det japanska fastlandet och satte därmed en boll i rullning, en boll som aldrig kommer att stanna.

Kyokushin

Historien om kyokushin-karate är tätt sammanbunden med Sosai Masutatsu Oyama. Oyama begav sig år 1947 upp på berget Kiyosomi för att träna. Han planerade att stanna där under tre år. På grund av att Oyamas sponsor tvingades sluta skicka förnödenheter fick han avbryta sin bergsvistelse under 1949 efter drygt halva tiden. Vi denna tidpunkt var Oyama mycket stark och vältränad. Han hyste drömmar om att besegra tjurar med bara händerna, en plan han nu satte i verket.

Under början av 50-talet instruerade Oyama karate på amerikanska militärbaser i Japan. Detta ledde till att Oyama blev inbjuden på en uppvisningsturné i USA. Det är mycket tack vare denna turné som karate starkt förknippas med att slå sönder brädor och tegelstenar.

1954 bildar Oyama sin första dojo och den karate han lärde ut kallades kort och gott Oyama-karate. Först två år senare börjar Oyama bygga en egen dojo. Fram till dess bedrevs all träning utomhus. Under 1957 bildas organisationen Kyokushinkai vid en enkel tempelceremoni på toppen av berget Mitsumine. Namnet Kyokushinkai kan översättas till “Den yttersta sanningens association”. De tre kanjitecknen för detta skrevs ihop på ett speciellt sätt och broderades i blått på dräktens vänstra bröst. Till symbol för associationen valdes zen-munkens sätt att meditera där händerna sätts tillsammans mot himlen med en öppning mellan tumme och pekfinger. Symbolen kallas kanku. För första gången har nu Oyamas karate ett namn och en organisation.

Under 60-talet sprids kyokushin utanför Japans gränser med hjälp av personer som Bobby Love och Jon Bluming m fl. Oyama skrev också ett antal böcker som såldes i stora upplagor. 1964 byggdes en ny Honbu Dojo i Tokyo och IKO, International Karate Organization, bildades. IKO var fram till kyokushins uppdelning efter Oyamas död kyokushins internationella organ.

När Oyama dog 1994 efter en tids sjukdom förblev organisationen intakt under ett par år till det framkom tveksamheter med testamentet. Detta har lett till att kyokushin delats i flera olika organisationer där alla menar att de för vidare Sosais arv. Vår organisation i Japan har för att komma bort från dessa stridigheter bytt namn till Shinkyokushin vilket kan översättas som “ny kyokushin”. Detta gäller dock endast i Japan och i alla länder utanför Japan går stilen fortfarande under namnet kyokushin.

Dojo Kun

Dojo Kun är en uppförandekod som är tänkt att vägleda karatekas (karateutövare) genom livet.

Dojo Kun skrevs av Sosai Oyama assisterad av Eiji Yoshikawa, författaren till Musashi.

 

Vi skall träna vår kropp och själ för en fast och orubblig vilja.

 

Vi skall noga studera kampkonstens innersta väsen för att påpassligt och rådsnabbt reagera när så behövs.

 

Vi skall med en sann och okuvlig karaktär fostra självbehärskningens sinnelag.

 

Vi skall vinnlägga oss om höviskhet, respektera vÅra seniorer och avhålla oss från ett våldsamt beteende.

 

Vi skall vörda vår personliga övertygelse och inte glömma ödmjukhetens dygd.

 

Vi skall förhöja vår visdom och styrka för att inte fela i händelse av en konfrontation.

 

Vi skall hela vårt liv fortsätta att öva karatens principer och därigenom fullborda den yttersta sanningens väg.

 

Sosais elva motton

Stridens/Karatens väg börjar och slutar med höviskhet, Därför skall vi vara äkta och sant höviska vid alla tillfällen.

 

Att följa Stridens/Karatens väg är som att klättra uppför en klippa, att alltid sträva uppåt utan vila. Det kräver en absolut och orubblig hängivelse inför uppgiften.

 

Vi skall sträva efter att ta initiativet i allt, alltid vara på vår vakt mot handlingar som kommer ur självisk illvilja eller tanklöshet.

 

Inte ens en Karatens utövare kan bortse från pengars betydelse. Likväl skall vi vara uppmärksamma så att vi inte blir fästa vid dem.

 

I stridens/Karatens väg är inställning kärnpunkten. Vi skall sträva efter att upprätthålla korrekt inställning vid alla tillfällen.

 

Stridens/Karatens väg börjar med ett tusen dagar och bemästras efter tio tusen dagars träning.

 

I Stridens/Karatens väg föder introspektion vishet. Begrunda därför dina gärningar och använd meditation som ett medel att utveckla dig själv.

 

Stridens/Karatens innersta väsen och syfte är universell. Alla själviska begär skall brännas i den hårda träningens härdande eld.

 

Stridens/Karatens väg börjar med en punkt och slutar i en cirkel. Raka linjer härstammar från denna princip.

 

Stridens/Karatens innersta väsen kan endast upplevas genom erfarenhet. Låt denna insikt lära dig att aldrig frukta dess krav.

 

Kom alltid ihåg: I Stridens/Karatens väg kommer ett tillitsfullt och tacksamt hjärta att rikligen belönas.